Måndag morgon, kundmöte, trångt på tunnelbanan, idioter på Starbucks, stress, nervösitet, aargh. Ungefär så ända till jag faktiskt kom till jobbet och det var lugnt och trevligt. En snabbgenomgång om vad Alex visste om kunden. När dom väl kom visade det sig att en av dem var en genetisk kopia av Greven vad han nu heter, kommer inte ihåg. Ganska läskigt faktiskt, verkligen så jag funderade flera gånger på om det faktiskt var han. Hur som helst så presenterade de sin produkt och vad de hade för tankar kring marknadsföringen av den osv. Vad de ville säga på hemsidan som är det som Default ska hjälpa dem med. Ganska kul att sitta och lyssna på dem. Det ända jag verkligen ville säga var "I actually own a Clash album" när en av dem sa typ "I know you kids don't buy music but my generation does" och så fick han till Clash som något exempel, jag vet inte riktigt. Hur som helst så var jag jävligt sugen på att berätta för honom att jag faktiskt har en Clashskiva. Även om jag mer eller mindre har stulit den från min mamma. Jag kom i alla fall fram till att det var ganska onödigt att berätta för alla och lät därför bli.
När mötet var över började vi jobba med ett annat projekt. Det är den grafiska profilen till en utställning i rottendam som ligger i holland för den som inte vet det. Det handlar om möbeldesign, jag vet inte om jag får säga mer än så, så jag slutar där. Min uppgift var att sätta fönsterdekoren samt göra en presentation av de olika alternativen. Det tog i princip hela dagen. Vid halv sex, sextiden var det dags för presentation och telefonkonferans med uppdragsgivaren som är baserad i Los Angeles. Det var väldigt nyttigt faktiskt. Även om det var ganska jobbigt att sitta och lyssna på deras jobbiga kommentarer om saker och ting så är det väl så det fungerar antar jag. Telefonsamtalet pågick ungefär i en och en halv timme. Med telefonsatalets slut slutade även min första arbetsdag på Default.
Jag begav mig genast hemåt, trött, hungrig och utarbetad! Frågade om Kattis skulle äta, fick reda på att hon precis köpt pizza och väntade i loungen. Jag tyckte det lät som en en strålande idé. Begav mig till min favoritpizzeria (även den ända jag testat). Två slices Pepperoni och en Broccoli, mums. Det är här min senaste karriär som vegeterian når sitt slut. Jag mumsar i mig min a pizzabitar samtidigt som jag går igenom min dag med Kattis och får höra om hennes. Hennes byrå har en del balla kunder. De hade för tillfället två på besök i Milano för att de ska göra en bok för en stor kläddesigner. Kattis gick upp och la sig ganska tidigt, jag satt dock kvar för att receptionisten kom och satte på Hostel Part: II. Jag skäms lite över att säga att jag faktiskt har sett ettan. Det var dock inte mitt filmval utan något jag skyller helt och hållet på min vän Patrik Westlund. Hur som var tvåan precis lika dålig och jag pallade bara drygt en timme. Den största skilladen från ettan var att det var tjejer istället för killar som dog. Nu råkade jag visst berätta vad som händer men det gör inget för det är ingen film jag tycker att någon annan ska behöva slita ut sina ögon genom att titta på. Jag gick istället upp och avslutade dagen med bra film på min dator istället. Snatch heter den.
Tuesday, October 30, 2007
Dag fyra
Söndag, fint väder, betong och fulkultur. Jag och kattis bestämde oss för att uträtta lite saker man måste göra när man är här så att man har det gjort. Detta äventyr började med att prommenera genom Central Park. Det var trevligt, vindstilla och mycket ekorrar. Det fanns en stor dam och en liten dam, den lilla fanns det en massa ekor man kunde ro runt i. Min tanke då var att jag så mycket hellre hade gjort det i en inte konstgjord sjö i sverige. När vi väl hittat vår väg ur parken gick vi till MoMA - Museeum of Modern Art. Fruktansvärd förkortning, usch. Hur som helst, det var väl värt ett besök trots namnet. Mycket stora namn, men roligast var design- och arkitekturavdelningen. Det var en utställning med arkitektur från soviet som var jävligt ball bland annat.
Efter vårt besök på MoMA tog jag och Kattis en taxifärd till NoHo och dess shoppingmecka, jag hade ju i uppgift att skaffa en skjorta och Kattis skulle träffa sina släktingar. Jag gled runt där och tittade på allt möjligt och upptäckte plötsligt att klockan var sex och alla affärer stängde. Detta resulterade i att jag blev utan skjorta. På vägen hem skulle jag gå förbi ett par hostels och fråga om rum för nästa helg, detta utan större framgång. Det löste sig dock där vi bor nu. Anyway, på vägen hem lyckades jag spinga på Kattis och hennes släkting två gånger. Det måsta vara ett under i en stad på 100 miljarder människor eller så har vi svenskar något förprogramerat rörelsemönster. Jag tycker det luktar konspirationsteori på lång väg. Fundera gärna på detta fenomen Fredrik.
När jag kom till hostelet satte jag mig i loungen och jobbade vidare på hemsidelayouten vilket tillslut reulterade i två versioner som jag faktiskt blev ganska nöjd med. Senare på kvällen gick jag och köpte mat på McD i brist på annat och önskade fem minuter senare att jag var vegeterian vilket höll i sig till måndag kväll.
Efter vårt besök på MoMA tog jag och Kattis en taxifärd till NoHo och dess shoppingmecka, jag hade ju i uppgift att skaffa en skjorta och Kattis skulle träffa sina släktingar. Jag gled runt där och tittade på allt möjligt och upptäckte plötsligt att klockan var sex och alla affärer stängde. Detta resulterade i att jag blev utan skjorta. På vägen hem skulle jag gå förbi ett par hostels och fråga om rum för nästa helg, detta utan större framgång. Det löste sig dock där vi bor nu. Anyway, på vägen hem lyckades jag spinga på Kattis och hennes släkting två gånger. Det måsta vara ett under i en stad på 100 miljarder människor eller så har vi svenskar något förprogramerat rörelsemönster. Jag tycker det luktar konspirationsteori på lång väg. Fundera gärna på detta fenomen Fredrik.
När jag kom till hostelet satte jag mig i loungen och jobbade vidare på hemsidelayouten vilket tillslut reulterade i två versioner som jag faktiskt blev ganska nöjd med. Senare på kvällen gick jag och köpte mat på McD i brist på annat och önskade fem minuter senare att jag var vegeterian vilket höll i sig till måndag kväll.
Sunday, October 28, 2007
Dag tre
08.33 Nu jävlar ska jag ha varmvatten i duschen! 00.21 Oturen med kallvattnet i duschen första morgonen visade sig bero på dum svensk. På grund av att jag jag satte på duschen och den sprutade kallvatten kom jag aldrig tillräckligt nära för att läsa hur den fungerade, nu vet jag. Min tredje dag har varit både väldigt bra och väldigt dålig. Bra för att jag hittat stället jag vill bo på vilket är Lower East side. Ja goch Kattis ska flytta dit om en vecka! Yay! Samt att jag plockat sjukt mycket hiphoppoäng. Det dåliga handlar mest om att det inte alltid är så lätt att hitta till tunnelbanestationer så jag har gått jävligt mycket mer än jag velat tro det eller ej. Hade jag börjat gå hemifrån Kungsholmen i morse hade jag antagligen slutat någon stans i krokarna kring västerås. Vidare till det roliga som hänt mig.
Jag tror jag ska göra en liten lista med alla fåniga och kul saker som hänt mig.
•Jag har sagt "Sup" för första gången.
•Jag har sett tags av personligheter såsom Earsnot, Neckface och IRAK(som råkar vara ett flertal personer).
•Jag har varit på drift i Harlem efter midnatt vilket inte var med flit. Jag har ingen aning om hur ofarligt alternativt farligt det är på 125:e gatan. Det är ju inte så farligt långt därifrån jag
bor just nu men men. Detta på grund av att jag råkade sätta mig på ett expresståg istället för localvarianten.
•På tåget tillbaka från Harlem upptäckte jag att rutan jag lutade mitt huvud emot hade en rejäl CRIP-ristning. Jag antar att det inte är ett ord man slänger sig med om man inte har något med dem att göra.
•Jag har nu med egna öron hört folk kalla varandra Nigga, jag tycker inte de gånger jag upplevt detta i sverige räknas.
•Jag har även hört en kille kalla en tjej bitch i slutet av sin mening som löd ungefär "I still wanna talk to you bitch!".
•I skrivande stund dricker undertecknad en Miller High Life -The Champaigne of Beer- i storlek 40oz.
Annat kul som hänt idag är att jag införskaffat ett par skor. Det blev ett par låga Dunks grå och svarta med grön sula, röd-gul-gröna sömmar och snören. Jag var nämnligen på lite affärsjakt idag. Alla roliga affärer ligger även där nere i Lower East Side. Jag hittade en skjorta på Supreme som jag tänkte införskaffa imorgon, det som återstår att hitta är ett par jeans som man inte kan gömma tre kinesiska gymnaster i.
Sedan har även hemsidejobbandet pågått lite under dagen först gick det trögt men sen släppte det vilket var jävligt skönt. Har ett par ideér på gång nu, hoppas att något uppskattas.
Det regnade antagligen lika mycket på förmiddagen och lite på eftermiddagen som det gör på hela den svenska hösten också. Det var ganska sjukt faktiskt, jag var jävligt blöt ett tag. Det som är så förbryllande med klimatet här är att det är så pass varmt medans det regnar, konstigt konstigt, inget jag är van vid. Senare torkade allt upp väldigt fort dock vilket var glädjande. Nu ska jag gå ner och titta lite på tv i vår lilla lounge.
Jag tror jag ska göra en liten lista med alla fåniga och kul saker som hänt mig.
•Jag har sagt "Sup" för första gången.
•Jag har sett tags av personligheter såsom Earsnot, Neckface och IRAK(som råkar vara ett flertal personer).
•Jag har varit på drift i Harlem efter midnatt vilket inte var med flit. Jag har ingen aning om hur ofarligt alternativt farligt det är på 125:e gatan. Det är ju inte så farligt långt därifrån jag
bor just nu men men. Detta på grund av att jag råkade sätta mig på ett expresståg istället för localvarianten.
•På tåget tillbaka från Harlem upptäckte jag att rutan jag lutade mitt huvud emot hade en rejäl CRIP-ristning. Jag antar att det inte är ett ord man slänger sig med om man inte har något med dem att göra.
•Jag har nu med egna öron hört folk kalla varandra Nigga, jag tycker inte de gånger jag upplevt detta i sverige räknas.
•Jag har även hört en kille kalla en tjej bitch i slutet av sin mening som löd ungefär "I still wanna talk to you bitch!".
•I skrivande stund dricker undertecknad en Miller High Life -The Champaigne of Beer- i storlek 40oz.
Annat kul som hänt idag är att jag införskaffat ett par skor. Det blev ett par låga Dunks grå och svarta med grön sula, röd-gul-gröna sömmar och snören. Jag var nämnligen på lite affärsjakt idag. Alla roliga affärer ligger även där nere i Lower East Side. Jag hittade en skjorta på Supreme som jag tänkte införskaffa imorgon, det som återstår att hitta är ett par jeans som man inte kan gömma tre kinesiska gymnaster i.
Sedan har även hemsidejobbandet pågått lite under dagen först gick det trögt men sen släppte det vilket var jävligt skönt. Har ett par ideér på gång nu, hoppas att något uppskattas.
Det regnade antagligen lika mycket på förmiddagen och lite på eftermiddagen som det gör på hela den svenska hösten också. Det var ganska sjukt faktiskt, jag var jävligt blöt ett tag. Det som är så förbryllande med klimatet här är att det är så pass varmt medans det regnar, konstigt konstigt, inget jag är van vid. Senare torkade allt upp väldigt fort dock vilket var glädjande. Nu ska jag gå ner och titta lite på tv i vår lilla lounge.
Dag två
Jag vaknar till slut på riktigt av att jag bor brevid badrummet, där någon duschar i evigheter. När personen är klar går jag för att ta del av vårt gemensamma bekvämlighetsutrymme. Nej, inte bekvämt, absolut inte. Jag får nämnligen äran att studsa fram och tillbaka i badkaret genom en iskall duschstråle. Visst vaknar man av det, men det är ändå inget man är sådär jättesugen på när man betalar 520 kronor för att sova och duscha där. Jag kan ju inte göra sådär jättemycket mer eftersom det inte finns någon tv på rummet.
Jag börjar mitt andra dygn och min första dag på manhattan med att gå(helt oväntat). Från vårt hostel på 95:e gatan till min praktikplats på 4:e. Det är en bit. Hur som helst var det en rolig prommenad, jag såg det mesta jag räknat med och lite till. Man skulle kunna säga att jag fick min fair share av storstadsorginal.
Jag skulle träffa Alex och Anisa vid klockan tre. Jag kom dit ungefär klockan två så jag fördrev 45 minuter med att sitta utanför och gå runt kvarteren i närheten. Fem minuter i tre gick jag in i porten jag trodde var rätt vilket visade sig vara fel. Jag blev tillsagd att testa dörren till vänster vilket jag gjorde. När jag öppnade den dörren var jag inte riktigt säker på om mannen som sagt åt mig att gå dit hade skämtat med mig eller om jag skulle bli såld som sexslav. Att öppna en dörr vis trottoaren och mötas av en trapp som byggdes för hundra år sen hör nämnligen inte till vanligheterna. Det ända som uppdaterats i traappen var nämnligen tapeterna, man såg nämnligen alla 18 lager. När jag gått upp fyra våningar var jag väldigt glad över att den till synes opålitliga trappen burit mig hela vägen upp samt att jag började närma mig mitt mål för dagen. På fjärde våningen fanns två dörrar en som man såg in igenom, det var någon form av danslokal samt en som det inte stod något på och som ingen öppnade när man knackade på. Det som räddade läget var den G5-kartong som stod utanför. Den fick mig att sätta mig på en av stolarna som stod där ganska omotiverat.
Ett par minuter över tre hör jag att några börjar klampa i trappen och det visar sig vara Alex och Anisa samt ännu en kvinna var namn jag inte kommer ihåg som de delar lokal med. Nu höll jag på att glömma Alex och Anisas hund som jag heller inte kommer ihåg namnet på men det var någon form av minibulldog som hoppade något ofantligt mycket. Ganska kul filur, en sån där om man tror kan äta precis vad som helst, registreringsplåtar och gatstenar och sånt. Hur som helst var deras kontor jättefint. Vita väggar vilket är något man lär sig uppskatta i detta landet. Vi pratade lite om oss själva, de presenterade vad de jobbade med för tillfället och frågade vad jag ville jobba med hur mycket jag ville jobba och så vidare. Väldigt roligt och över all förväntan. Jag fick i uppgift att skissa på en hemsida till ett filmproduktionsbolag till på måndag vilket blir en kul utmaning då jag inte jobbat så mycket med web. Väldigt kul möte idag då de verkligen tog mig på allvar och kastade in mig i deras tillvaro. På måndag börjar jag klockan halv tio, då ska jag på kundmöte med Alex. Jag tror detta betyder att jag måste skaffa någon form av representabel klädsel. Även om de inte sa någonting om det så känns det ganska bra.
På vägen hem börjar det regna så jag bestämmer mig för att ta tunnelbanan, vilket var lättare sagt än gjort. Efter att ha åkt en station på fel linje och tillbaka hamnar jag på rätt tåg. De linjer som går förbi mitt hostel är ett, två och tre. De delar sedan på sig uppe i Harlem någon stans och går vidare till The Bronx bl.a.
Väl hemma träffar jag Kattis och snackar lite, bestämmer att vi ska äta om någon timme. När timmen passerat och jag ska lämna min dator på mitt rum upptäcker jag att mitt element har börjat läcka. Det sprutar nu ut fuktig varmluft med ett bra tryck så hela mitt rum är mer eller mindre som en ångbastu. Lite misspepp, detta löste sig dock under den tiden jag och Kattis åt och tittade lite på tv i gameroomet. Nu har jag även fått reda på att Kattis har tv på rummet, ganska orättvist skulle jag vilja säga. Nu får ju hon men inte jag titta på propagandanyheter och filmer med reklamavbrott varje kvart, illa. För hoppningsvis resulterar väl detta i att jag läser en bok kanske.
Jag börjar mitt andra dygn och min första dag på manhattan med att gå(helt oväntat). Från vårt hostel på 95:e gatan till min praktikplats på 4:e. Det är en bit. Hur som helst var det en rolig prommenad, jag såg det mesta jag räknat med och lite till. Man skulle kunna säga att jag fick min fair share av storstadsorginal.
Jag skulle träffa Alex och Anisa vid klockan tre. Jag kom dit ungefär klockan två så jag fördrev 45 minuter med att sitta utanför och gå runt kvarteren i närheten. Fem minuter i tre gick jag in i porten jag trodde var rätt vilket visade sig vara fel. Jag blev tillsagd att testa dörren till vänster vilket jag gjorde. När jag öppnade den dörren var jag inte riktigt säker på om mannen som sagt åt mig att gå dit hade skämtat med mig eller om jag skulle bli såld som sexslav. Att öppna en dörr vis trottoaren och mötas av en trapp som byggdes för hundra år sen hör nämnligen inte till vanligheterna. Det ända som uppdaterats i traappen var nämnligen tapeterna, man såg nämnligen alla 18 lager. När jag gått upp fyra våningar var jag väldigt glad över att den till synes opålitliga trappen burit mig hela vägen upp samt att jag började närma mig mitt mål för dagen. På fjärde våningen fanns två dörrar en som man såg in igenom, det var någon form av danslokal samt en som det inte stod något på och som ingen öppnade när man knackade på. Det som räddade läget var den G5-kartong som stod utanför. Den fick mig att sätta mig på en av stolarna som stod där ganska omotiverat.
Ett par minuter över tre hör jag att några börjar klampa i trappen och det visar sig vara Alex och Anisa samt ännu en kvinna var namn jag inte kommer ihåg som de delar lokal med. Nu höll jag på att glömma Alex och Anisas hund som jag heller inte kommer ihåg namnet på men det var någon form av minibulldog som hoppade något ofantligt mycket. Ganska kul filur, en sån där om man tror kan äta precis vad som helst, registreringsplåtar och gatstenar och sånt. Hur som helst var deras kontor jättefint. Vita väggar vilket är något man lär sig uppskatta i detta landet. Vi pratade lite om oss själva, de presenterade vad de jobbade med för tillfället och frågade vad jag ville jobba med hur mycket jag ville jobba och så vidare. Väldigt roligt och över all förväntan. Jag fick i uppgift att skissa på en hemsida till ett filmproduktionsbolag till på måndag vilket blir en kul utmaning då jag inte jobbat så mycket med web. Väldigt kul möte idag då de verkligen tog mig på allvar och kastade in mig i deras tillvaro. På måndag börjar jag klockan halv tio, då ska jag på kundmöte med Alex. Jag tror detta betyder att jag måste skaffa någon form av representabel klädsel. Även om de inte sa någonting om det så känns det ganska bra.
På vägen hem börjar det regna så jag bestämmer mig för att ta tunnelbanan, vilket var lättare sagt än gjort. Efter att ha åkt en station på fel linje och tillbaka hamnar jag på rätt tåg. De linjer som går förbi mitt hostel är ett, två och tre. De delar sedan på sig uppe i Harlem någon stans och går vidare till The Bronx bl.a.
Väl hemma träffar jag Kattis och snackar lite, bestämmer att vi ska äta om någon timme. När timmen passerat och jag ska lämna min dator på mitt rum upptäcker jag att mitt element har börjat läcka. Det sprutar nu ut fuktig varmluft med ett bra tryck så hela mitt rum är mer eller mindre som en ångbastu. Lite misspepp, detta löste sig dock under den tiden jag och Kattis åt och tittade lite på tv i gameroomet. Nu har jag även fått reda på att Kattis har tv på rummet, ganska orättvist skulle jag vilja säga. Nu får ju hon men inte jag titta på propagandanyheter och filmer med reklamavbrott varje kvart, illa. För hoppningsvis resulterar väl detta i att jag läser en bok kanske.
Dag ett
Mitt tredje första intryck av det stora landet i väst var absolut inte lika revolutionerande som det första eller lika spännande som det andra. I detta sammanhang menar jag verkligen det första, alltså flygplatsen. Första gången jag kom hit tror jag att jag var ganska förbryllad av alla svarta människor som pratade med mig. Andra gången var jag eskorterad runt flygplatsen och väldigt trevligt behandlad av fem sex stycken på gund av att de trodde att jag var son till en kongressledamot, vilket inte alls stämmde.
Den här gången blev inte alls som någon av gångerna innan, alla var vita och jag blev inte alls trevligt bahandlad. Jag är inte riktigt säker på varför men antagligen är det på grund av att jag ser ut som en gangster!
När jag kom till första tullkontrollen gick allt jävligt segt. Mannen som tog mina fingeravtryck och bild på mig var jävligt slö, vilket hans kollega i båset brevid senare kommenterade med något i stil med "Du var mycket effektivare innan du sa upp dig". Denna man frågade mig även alla frågor jag redan svarat på i pappren, han tyckte det var väldigt underligt att jag reste ensam och när jag berättade att jag skulle träffa en klasskamrat var det helt oförståligt att vi inte kom med samma flygplan. Min antågande nervositet gjorde att jag hade lite problem med att förklara varför det var så. När jag sedan kom till andra tullkontrollen blev jag dirigerad att gå till höger vilket jag tyckte var ganska lustigt när alla andra passagerare gick till vänster. Gulp tänkte jag och fortsatte, när jag kom till nästa kontrollant gav jag honom mina papper som jag hade blivit tillsagt att göra, han i sin tur pekade på ett bås som jag gick till. När jag kommer lite närmare det ser jag att det står en man där som precis börjar ta på sig ett par gummihandskar. Jag kan ju säg att om jag tänkte gulp innan tänkte jag antagligen något i stil med HELVETE, DET ÄR INTE SANT den här gången. Som tur är ber han mig inte att sätta händerna mot väggen och sära på benen som min fantasi snabbt hade antagit utan bad om att få se min väska. Han börjar gå igenom mina saker och ställer precis samma frågor som jag redan svarat på i mina papper samt till den första kontrollanten. Nu kommer dock mer frågor så som. -Vad jobbar du med? -Jaha, du studerar, vad studerar du? -Vad ska du göra när du pluggat färdigt? -Har du haft praktik någon gång? osv osv. Även här komemr frågan om varför jag inte reser tillsammans med Kattis denna gång lyckas jag dock förklara det. När han gått igenom min keps, väska och ryggsäck fick jag dock passera vilket var lite utav en lättnad. Jag hade nämnligen börjat tänkte på orangea overaller och saker i den stilen redan.
När detta inferno var över tog jag bussen från Newark till Grand Central Station. Väl där bestämmde jag mig för att gå till mitt hostel som råkade ligga 55 gator därifrån. Det gick bra, vädret var varmt och fint samt mycket kul att titta på.
Lite senare på kvällen började jag undra varför det tog sån tid för Kattis, jag var nämnligen inte säker på när hon skulle komma. Jag gick ner i receptionen och frågade om någon vid hennes namn hade checkat in. Då får jag svaret att det inte ska komma någon Katharina LIndh. Nehepp, det var ju lustigt tänker jag och går och äter. En liten stund efter att jag kommit tillbaka piper min telefon och jag får ett sms från Kattis. Det står att hon är framme och attt vi ska ses vid entren om fem minuter. När jag träffar henne visar det sig att hon bor första natten i ett annat hostel som ligger i samma hus. Hennes rum verkar vara någon katastrofhistoria inget jag sett själv men det finns bildbevis. Jag följer med henne när hon äter och vi köper var sin öl som vi avnjuter på vår innergård. Natten var ganska intressant då det var väldigt kallt i mitt rum, så kallt så jag började vakna av det. Efter ett tag kom jag på att jag kunde använda ett badlakan som extratäcke. Det resulterade i att jag vaknade av att jag var genomsvett i mina nanometertjocka lakan.
Den här gången blev inte alls som någon av gångerna innan, alla var vita och jag blev inte alls trevligt bahandlad. Jag är inte riktigt säker på varför men antagligen är det på grund av att jag ser ut som en gangster!
När jag kom till första tullkontrollen gick allt jävligt segt. Mannen som tog mina fingeravtryck och bild på mig var jävligt slö, vilket hans kollega i båset brevid senare kommenterade med något i stil med "Du var mycket effektivare innan du sa upp dig". Denna man frågade mig även alla frågor jag redan svarat på i pappren, han tyckte det var väldigt underligt att jag reste ensam och när jag berättade att jag skulle träffa en klasskamrat var det helt oförståligt att vi inte kom med samma flygplan. Min antågande nervositet gjorde att jag hade lite problem med att förklara varför det var så. När jag sedan kom till andra tullkontrollen blev jag dirigerad att gå till höger vilket jag tyckte var ganska lustigt när alla andra passagerare gick till vänster. Gulp tänkte jag och fortsatte, när jag kom till nästa kontrollant gav jag honom mina papper som jag hade blivit tillsagt att göra, han i sin tur pekade på ett bås som jag gick till. När jag kommer lite närmare det ser jag att det står en man där som precis börjar ta på sig ett par gummihandskar. Jag kan ju säg att om jag tänkte gulp innan tänkte jag antagligen något i stil med HELVETE, DET ÄR INTE SANT den här gången. Som tur är ber han mig inte att sätta händerna mot väggen och sära på benen som min fantasi snabbt hade antagit utan bad om att få se min väska. Han börjar gå igenom mina saker och ställer precis samma frågor som jag redan svarat på i mina papper samt till den första kontrollanten. Nu kommer dock mer frågor så som. -Vad jobbar du med? -Jaha, du studerar, vad studerar du? -Vad ska du göra när du pluggat färdigt? -Har du haft praktik någon gång? osv osv. Även här komemr frågan om varför jag inte reser tillsammans med Kattis denna gång lyckas jag dock förklara det. När han gått igenom min keps, väska och ryggsäck fick jag dock passera vilket var lite utav en lättnad. Jag hade nämnligen börjat tänkte på orangea overaller och saker i den stilen redan.
När detta inferno var över tog jag bussen från Newark till Grand Central Station. Väl där bestämmde jag mig för att gå till mitt hostel som råkade ligga 55 gator därifrån. Det gick bra, vädret var varmt och fint samt mycket kul att titta på.
Lite senare på kvällen började jag undra varför det tog sån tid för Kattis, jag var nämnligen inte säker på när hon skulle komma. Jag gick ner i receptionen och frågade om någon vid hennes namn hade checkat in. Då får jag svaret att det inte ska komma någon Katharina LIndh. Nehepp, det var ju lustigt tänker jag och går och äter. En liten stund efter att jag kommit tillbaka piper min telefon och jag får ett sms från Kattis. Det står att hon är framme och attt vi ska ses vid entren om fem minuter. När jag träffar henne visar det sig att hon bor första natten i ett annat hostel som ligger i samma hus. Hennes rum verkar vara någon katastrofhistoria inget jag sett själv men det finns bildbevis. Jag följer med henne när hon äter och vi köper var sin öl som vi avnjuter på vår innergård. Natten var ganska intressant då det var väldigt kallt i mitt rum, så kallt så jag började vakna av det. Efter ett tag kom jag på att jag kunde använda ett badlakan som extratäcke. Det resulterade i att jag vaknade av att jag var genomsvett i mina nanometertjocka lakan.
Subscribe to:
Posts (Atom)